Planer
Vi låg vakna till alldeles för sent och pratade, det är så mycket på gång nu. Om en vecka åker vi tillbaka till Mallis för några dagars myspys och i oktober är det Stockholm som gäller. Och detta är bara de små planerna. Men det gäller att finansiera resorna också så jag känner att det är dags att ta sig i kragen och skaffa sig ett seriösare jobb (reklaminspelningarna i all ära men det är lite osäkert hur många det blir per månad). Så ikväll ska jag över till en finare restaurang här i Barcelona och snacka lite med Rodrigo och Marcos om att eventuellt jobba där.
Vi får se hur det blir men med lite tur så rullar cashen in snart.
Jävligt taggad tjej!
Olene Kadar live@ City Hall
Där spelade Olene Kadar, snubben jag blev presenterad för för 2,5 år sen i Holland och som nu håller på att göra sig ett namn i DJ-världen. Grym musik men det sjukaste var ändå att höra D-Lows röst på flera tracks. Obeskrivlig känsla och vilka flashbacks jag fick.
Olene Kadar ft. D-Low - Baby keep it up
Barça vann La Supercopa
Vad härligt det är att kicka igång säsongen med första pokalen för i år! Barcelona lyckades med den knepiga uppgiften att vända bortamatchens 3-1 mot Sevilla och vinna hemma med hela 4-0. Också underbart att ha Messi i högform (tre mål trots att han festade vilt med min käre pojkvän häromnatten...) och härligt att se Villa i Barcelonatröjan. Men vad jag nästan tyckte var allra härligast var att se mina små pojkar Thiago och Jonathan på plan under prisutdelningen. De är verkligen en del av A-laget nu och jag är grymt stolt över dem båda två.
Denna säsong kan bli precis HUR bra som helst.
Nya presidenten Rosell och Puyol med pokalen.
Bild: Marca.com
Jasmine.
Jag har så ont i själen just nu. Fick just reda på att det största leendet i hela Barcelona just slocknat. Underbara Jasmine, nu ler du för änglarna och surfar på molnen istället för på vågorna i Barcelona ♥
Jag kommer att sakna dig.
Att uttrycka sig.
I och med att jag är så sinnessjukt jävla kass på att blogga these days så har jag förlorat det (lilla) läsarantalet jag hade förut. Antingen kan jag sluta helt att blogga men eftersom jag faktiskt har bloggat i ca fem år nu känns det lite väl drastiskt. Istället kör vi lite lugnare och som ni (vilka?) ser kör vi på gammal hederlig bonnsvenska nu igen. Det är ändå så jag bäst kan uttrycka mig och det är ju i grund och botten det bloggen är till för - Att uttrycka sig.
